what does'nt kill you makes you stronger

När man har nått botten kan det bara gå uppåt.

Lämnar det dåliga bakom mig nu. Blickar framåt. Kommer aldrig glömma det som var, kommer alltid minnas det. Men nu ska jag försöka hitta glädjen igen, försöka få tillbaka självförtroendet. Det kommer ta tid, kanske jättelång tid. Detta har sakta brutit ner mig, knäckte mig sakta men säkert, tills jag var helt knäckt. Det var hemskt att känna sig då dålig och värdelös, kanske borde jag inte ha känt så, kanske var det inte så farligt, men jag kände så. Och nu står jag på botten, måste jobba mig uppåt, varken självförtroendet eller glädjen finns kvar. Men ska jobba för att få tillbaka det. För ett tag sen ville jag lägga av helt, ge upp och skita i det. Men fan heller, hade ångrat mig för resten av livet om jag låtit det vinna. Det lär ta tid innan det blir som det var innan, när jag älskade att spela och gjorde det för att det var det bästa jag visste. Och jag vet inte vart det här slutar, men jag ska ge det en ärlig chans att få det att bli bra igen. Och om det visar sig att det knäckte mig helt och hållet så får jag väl lägga av då. Men nu ska jag kriga mot mig själv, få tillbaka självförtroendet och glädjen är det som spelar någon roll nu. Nu jävlar.